Oväntad gäst

Vi har inga husdjur och det är en sak som jag saknar. Van med att växa upp bland hästar, hundar och katter känns det tomt utan djur i sin närhet.

Jag har tjatat länge om att jag vill ha en hund. Men det lönar sig inte. Jag får alltid samma svar av min Francesco, "Vi bor i en liten lägenhet, det funkar inte".

Ja ja, jag har gett mig och orkar inte bråka om att skaffa hund. På ett vis är det kanske bra, för vi tycker om att resa och med hund låser man sig ganska mycket.

Men i natt har våran nyinflyttade grannens katt sovit i våran lägenhet.

Han ligger fortfarande här på soffan och myser.

I går kom vi hem ganska sent efter att ha varit hos kompisar och bestämt nyårsmenyn. Utanför porten står katten jamande och vill komma in. Självklart släpper vi in honom och han följer med oss till tredje våningen.

Även fast klockan är ett på natten provar vi att ringa på hos våran granne. Ingen kommer och öppnar. Vi skriver en liten lapp att vi hittat katten och att han är inne hos hos.

Jag har så klart ingen kattmat så han får nöja sig med tonfisk som han glatt glufsade i sig. Det blev en till nu på morgonen.

Snart ska jag upp till restaurangen och servera lite folk och grannen har fortfarande inte kommit hem. Eftersom det egentligen är en innekatt som ibland smiter måste jag lämna honom i våran lägenhet. Jag hoppas att min provisoriska toalett gjord av kartong och blomjord duger för den lilla katten.

I framtiden, när vi flyttar till ett litet hus med trädgård. Då ska jag köpa hund! Och en katt eller två.. För jag gillar våran oväntade gäst!