Varmt

Det är ju så varmt att man kan tro att det är sommar. Säkert 20 grader!

Och jag som trodde det skullle vara vinter.

Ett tips

Här har jag skrivit om Enoteca Italiana i Siena. Ett tips för den som gillar vin!

Jag åker snart..

Då var biljetten bokad.
Det tog ett tag att hitta en biljett, till ett rimligt pris, då Ryan lagt ner rutten Pisa-Skavsta under lågsäsong. Åker från Rom, med Norwegian och landar på Arlanda den 25:e November.

Jag kommer vara i Sverige hela december. Hoppas på en massa snö och en riktig svensk vinter.

Ikea, godis & Sverige

I går var en ledig, regnig dag.

En sån där dag som är som gjord för att stanna inne. Dra täcket över huvudet, vända sig i sängen och somna om.

Eller en perfekt dag för ett Ikea besök.

Jag valde Ikea.

Kom hem med några påsar Salta sillar, Bilar, Snören, Daim. Godis är inte Italiens starka sida.
Och kanel gifflar. Som jag ärligt talat inte ens gillar, men jag kände ett visst kanelbehov när jag snurrade runt bland alla svenska matvaror.

Det är lustigt. På något undermedvetet sätt känns det tryggt att kliva innanför dörrarna till Ikea. En liten del av Sverige. Det kan vara dofterna, möblerna och alla svenska namn.

Och jag är glad att Ikea finns där och stillar mitt godisbegär.

Verklighet?!

Sådär. Då har jag återlämnat den vita "pingvinjackan", sista dagen på hotellet är avklarad.

Det snurrar många historier på hotellet om äldre män med yngre, vackra, lyxprostituerade kvinnor.
De dyker upp titt som tätt.
Ofta "sistaminuten" gäster som söker rum för en natt eller två... Inga "sistaminuten" priser på rummen, ett normalt rum kostar runt 500 euro natten.

Well, sista dagen fick jag också se. En skrynklig gubbe, 70 år och en sockersöt tjej med änglalikt ansikte, 23 år.

De småäter på sin frukost.

Han, gott om pengar, har precis betalat för en natt med en ung tjej.
Hon, som tjänar mer pengar på en natt än jag gör på en hel månad. Om nu alla pengarna stannar i hennes plånbok... Hmm, tveksamt.

Och jag vet inte hur jag ska bete mig. En olustig känsla kryper upp inom mig. Hela situationen känns pinsam. Nästan overklig.
Jag smyger mig förbi deras bord och säger "Buongiorno". Det är bara mannen som svarar med ett leende. Hon lyfter inte ens blicken.

Jag klarade inte av att närma mig deras bord igen.

Men jag fick mig en stor välkommen-till-verkligheten-dos.

Bara två dagar kvar!!!

Bara två dagar kvar på hotellet. Det känns ganska skönt. Det har tagit mycket av min energi den senaste månaden. Inte för att det varit för mycket jobb. Men för alla regler.

Jag menar, vi ska prata med gästen men absolut inte för mycket. Inte vara för påträngande, inte ställa frågor...

Alltid vara i matsalen. Inte för nära bordet och inte för långt bort...

Helst komma ihåg namnet och tilltala gästen som Mr. X. Minst en gång under en frukost, lunch och middag...

Känslan är att vi som servitörer mer är betjänter. Ingen trevlig känsla...

Jag kommer dock sakna bilfärden med radiolyssningen och mina arbetskamrater. Men det är det enda!

Dagens

temperatur...

Extra kostnad

Utöver jobbet på "hotellet" fortsätter jag att tillbringa mina kvällar på restaurangen.

I går kväll serverade jag ett äldre par från Nya Zeeland. Vi pratade och skrattade mycket tillsammans under kvällens gång.

När de får in notan märker jag att de funderar över något.

-Är det något som är fel? frågar jag

-Coperto??? Vad är det? säger mannen medan frun ser ut att vilja försvinna under bordet.

-Ja du. "Coperto", är kuvertavgiften. Det är så i Italien. Du betalar för duken, servetten och brödet.

Det gör man ju såklart i alla länder bara det att det redan är inräknat i priserna på menyn.

Mannnen blev hur sur som helst och förklarade att han inte ens ville ha något bröd...
Tråkigt slut på kvällen och det kändes som att jag hade lurat honom på något vis.
Ja, jag fick känslan av att mannen såg på mig och restaurangen som tjuvar.

Det är inte första gången det händer och personligen är jag emot den här extra avgiften som dyker upp på notan. Visst det står skrivet i menyn att restaurangen tar si och så mycket i kuvertavgift men det är inte alltid man ser den. Speciellt när man inte vet om att den finns!

Så håll utkik efter Coperto på menyn i Italien!

Det går undan

Tänka sig att i söndagskväll gick det utmärkt att sitta ute och äta.

I går kväll var det 5 grader. Brr.

Jag ska genast plocka fram varmare kläder och duntäcket som legat bortglömda under sängen.

Var med och tävla om fina produkter direkt från Sicilien

Pysen bjuder på tävling och jag är självklart med :)
Klicka här för chansen att vinna olivolja och honug från Sicilien.

Taket är borta!

Tidigare i våras skrev jag om ett dilemma, om ett "asbesttak" nedanför min balkong, hela historien finns här.

Hur som helst så vaknade jag i dag av ett smattrande ljud och blev ganska förvånad när jag kikade ut genom fönstret. Taket fanns inte kvar!

Nu vet jag inte om det var mitt brev till Borgmästaren som var avgörande. Huvudsaken är att det där taket är borta!

Ett litet bildbevis.

Taget med mobilen så att ingen kunde se att jag knäppte kort :)

Serie A fotboll

I går kväll var jag på stadion! Alltid kul att se fotboll live och det var ett tag sedan jag var här sist. Lite trist dock att se så lite folk heja på hemmalaget.

Florens lag Fiorentina gästades av Sampdoria från Genua och det blev en trygg seger för hemmalaget. 2-0.

Själv är jag ingen trogen Fiorentinasupporter. Jag hoppades på att få se lite snygga dribblingar från Cassano, som spelar i Sampdoria, men det var inte hans kväll...

Muse i italiensk tv

Muse var i går gästartister i "Quelli che il calcio", ett underhållningsprogram som återkommer varje söndagseftermiddag i samband med Serie A fotbollen på Raidue.

Inget konstigt med det. Bara det att artisterna blev lite sura när de inte fick uppträda live. Så vad gjorde de?!

Sångaren sätter sig vid trummorna och ni ser själva hur det ser ut... Trummisen tar på sig rollen som sångare, eftersom det är playback så märker man det inte...

Men programledaren Ventura har noll koll på komponenterna i gruppen så när sången är över är hon övertygad om att prata med sångaren...

Jag skrattar högt och mycket :)

...

Är på väg mot havet och om vädret håller i sig kan det bli första och sista doppet för året. I Medelhavet alltså..

...

September.

Regnet trillar ner över Toscana, svala vindar sveper förbi och det känns rätt skönt att få klä på sig igen.

Bröllopet

Kyrkan Santa Maria di Falerii.

Brudparet lyckades knöla in sig i den lilla Fiaten.

Och kom fram till Borgo della Merluzza, där middagen väntade.

Dans, musik och skoj.

Vilken upplevelse, en underbar kyrka som byggdes på 1100-talet och det här bröllopet var det tredje på 200 år!

"Borgo della Merluzza" var en gång i tiden en poststation där postnissarna bytte hästar.

Så mycket historia och stämningen var magisk!

Bara ben

Rena rama sommarvärmen just nu.

Det är tredje dagen i rad som shorsten sitter på och jag tänkte komma hem till Sverige i en solkysst version!

Helgen

Hemma igen efter en dag och lite mer vid kusten med rödbrända axlar och allmänt lugn i sinnet!

Men årets första dopp i havet blev inte av, vattnet var för kallt... Jag är, eller ännu bättre, har blivit en badkruka.

Så därför valde vi att prova på "Calidario" i Venturina. Där finns 36 gradigt vatten året om och de varma källorna användes av etruskerna. Men det var väl just bara vattnet jag gillade och effekten det hade på huden. Annars tycker jag inte det var värt 18 euro att ligga som packade sillar på det lilla området kring "sjön" som mest liknade en fängelsehåla! Jag trivdes bra mycket bättre när vi strosade runt i den lilla byn Bolgheri. Bara namnet får mig att tänka på världens bästa viner som kommer från kullarna runt omkring, men det var verkligen hur vackert som helst! Ett paradis om man lägger till alla små "vinbarer" där man kan smaka på de stora, världsberömda vinerna.

Sälja vin?!

Jag är inte riktigt säker om Tyskan var intresserad av vinsäljarjobbet.

Så om det är någon som vill flytta till Toscana och jobba med vin är mitt jobb fortfarande ledigt!

Jobb bortskänkes

Jag har fått ett uppdrag av min arbetsgivare. Att hitta en ersättare till vinbutiken.

Inget lätt uppdrag men förra veckan stötte jag på en tyska i en liten krimskramsbutik. Hon ska stänga den lilla butiken och letar jobb.

Därför tänkte jag åka iväg och erbjuda henne mitt jobb.

Vi får se hur det går!