måndag 16 februari 2009

Tillbaka i tiden del7

Egentligen tog det inte så lång tid att lära sig italienska. Jag var ju omringad av italienare så jag hade inget annat val. Det var i alla fall en positiv grej och det kändes lättare när man kunde hänga med i filmer och diskussioner.

Problemet var att jag efter ett och ett halvt år inte längre var kär. Det var inte det att han var dum eller elak. Bara det att vi ville olika saker med livet. Han var ju lite äldre än mig och redo att skapa familj men det var inte jag. Jag var 22 och visste inte hur jag skulle ta mig ur det hela.

Jag hade byggt upp mitt liv runt honom, hade inga egna kompisar och det verkade omöjligt att göra slut. Visst, hästarna gav mig styrka men den personen som öppnade mina ögon var min lillasyster.

Hon kom ner till Italien och bodde hos oss. Vid det här laget hade vi flyttat till en lägenhet som låg nära travbanan där vi jobbade.

Lillasyster fick jobb hos en travtränare och det var en befrielse att ha någon att prata, skratta och umgås med. Jag började bli jag igen och efter några månader lyckades jag göra slut. Exet skyllde såklart allt på min lillasyster, det var hennes fel att jag blev som jag blev.

Jag hade även långa diskussioner med hans pappa. Han försökte prata mig till rätta, sa att alla förhållanden går upp och ner. Han grinade och jag också för den delen. Jag gjorde inte bara slut med pojkvännen utan hela hans familj, en sak som jag aldrig varit med om tidigare.

Det var tufft men jag kände mig stark och Exet flyttade ut ur lägenheten. Jag fick jobb hos samma travtränare som min syster och vi hade riktigt kul.

Jag började göra normala saker: gå ut, ha kul, shoppa och bry mig om mig själv. Italien blev så mycket roligare!

Jag har alltid varit en partyprinsessa som tycker att vara ute och dansa. Mina första "ute" upplevelser tillsammans med lillasyster var verkligen häftiga. Vi kunde stå längst bak i kön till diskoteket och vakterna vinkade fram oss. Så fick man komma in gratis, före alla andra och känna sig som en VIP.

Bara sådär, för att man var lång och blond!

17 kommentarer:

  1. Ibland "fastnar" man... Tur att lillasyster kom ner :o)
    Det är sant att ett förhållande går upp och ner, men är det mer ner än upp är det dags att fundera över om man verkligen lever sitt liv som man vill leva det.
    Ska bli kul att läsa fortsättningen :o)

    SvaraRadera
  2. Klart du får komma på fika hos mig - säg bara till när planet lyfter så lovar jag att ha nybakat bullar - har bakas det ofta och här äter jag också upp det. Ingen dum ide det där med att inte baka - så man inte äter för mycket MEN det är ju gott.

    Trevligt med biljetter till er "låt" och härligt att svärföräldrar vill ha er på midddag ofta.
    Nu skall jag läsa del 7.
    MB

    SvaraRadera
  3. Jo, den där känslan att bli framvinkad i kön, när jag jobbade i London hände det också rätt ofta när vi skulle ut på "inneställe" - häftigt.

    Det är så fint när syskon relatioern fungerar och det är underbart att hon fick upp dina ögon. Vad hände med henne sedan?

    Din historia lär jag ju får läsa framöver.
    Jag har alltid velat ha barn och andra barnet var MEST för att jag jätte gärna ville ha syskon till det först, det tredje blev för jag älskar min man!

    Jag sade redan från början att om jag skiljer mg från min man behåller jag hans familj! (Vi hade lite tufft när vi väntade vårt andra barn).
    Så det är konstigt när man måste bryta upp från HELA familjen.
    MB

    SvaraRadera
  4. Nu blir det en tredje gång och det passar ju - för jag tänkte fråga om du skall vara med på fototriss denna vecka - temat är TRISS!
    MB igen....

    SvaraRadera
  5. Ja, det var ju för väl att din syster kom ner och "räddade" dig. Måste ha varit märkligt att hans pappa medlade och gjorde allt för att rädda förhållandet!
    Önskar jag kunde säga som du att italienskan var lätt! Puh. Men så är jag inte heller omgiven av italienska på det sättet du var (tyvärr kanske...) Annars skyller jag mest på åldern ;)

    SvaraRadera
  6. Hejsan på dig.
    Nu är jag här, har haft lite problem med datorn igen.Spännande läsning måste jag säga.
    Önskar dig nu en fin måndagseftermiddag.
    Kram vännen.
    Synne.

    SvaraRadera
  7. Underbara syster som kom ner! Vad härligt att du kunde vända det och att du stannade kvar!!!

    SvaraRadera
  8. Pysen, helt rätt :)

    Maria, tackar, nybakat är alltid bäst! Min lillasyster är min bästa vän och nu bor hon i Sverige. Jag saknar henne :) Apropå familj & barn så tycker jag det är viktigt att man verkligen vill det & att man är kär! Även fast jag gillade temat i fototrissen så blir det inte av, jag hade velat haft den klar redan igår!

    Utlandsmamman, det var absolut det bästa för att lära sig italienska. Jag har aldrig gått någon kurs och jag var ju ganska ung och lättlärd :)

    Synne, alla struliga datorer! Jag måste nog ta min till doktorn :)

    Cz, min lillasyster är bäst!

    SvaraRadera
  9. Nu blir jag väldigt nyfiken på resten. Torino och Certaldo ligger ju inte direkt nästgårds, så hur hamnade du där? Säljer Francesco även tyg till hästtäcken månntro?
    Kram ☺

    SvaraRadera
  10. Segsliten, det är en lång historia, hihi! Jag får se till att skriva lite fortare..

    SvaraRadera
  11. Känner man sig inte hemma i ett förhållande så ska man nog bryta upp. Och då behöver man hjälp ibland. Som i form av lillasyster, tex. :)

    SvaraRadera
  12. Det var tider det syrran!! haha =) skulle komma och rädda dig miljarder gånger om, DU är min absoluut bästa vän, finns ingen som du! Älskar dig, puss puss

    SvaraRadera
  13. Jöss, va jobbigt att göra slut med hela familjen så....men vilken tur att du kom ur det hela. Så roligt du och din syster måste ha haft det där.....äga stället liksom!!!

    SvaraRadera
  14. Jag fortsätter skylla på åldern helt enkelt ;)

    Du och din fina blogg har fått en utmärkelse från mig. Titta in på min blogg så hittar du den där!

    SvaraRadera
  15. Jo, va häftigt det är att vara i centrum på alla uteställen, bli bjuden på allt och gå förbi i kön. Det är verkligen perfekt för självförtroendet att vara blond svenska i ett medelhavsland...
    Jobbigt när man är / blir tillsammans med hans hela familjen och alla vill vara med och tycka och tänka om ens liv...
    Kul att läsa forts.

    SvaraRadera
  16. Jag tycker din Italienska "saga" skulle räcka till en bok. Jag gillar i alla fall att läsa detta.Och tänk sen när de gör en filmversion på boken..undrar vilken svensk skådis skulle spela dig. Tuva Novoti kanske och Persbrant kunde vara någon svensk släkting på besök. kram ser fram emot forts..

    SvaraRadera
  17. Myra, precis, ibland behöver man lite hjälp :)

    Lillsyrran, älskar dig med!

    Anneli, haha, ja det var roliga tider!

    Utlandsmamman, det gör du rätt i! Tack så mycket :)

    Bella, hihi, helt rätt. Om man känner sig nere och vill ha en kick för självförtroendet är det bara att ta en sväng till Italien :)

    Lurigopalia, tack så mycket! Det hände verkligen mycket under den tiden! hihi, tja vilken svensk skådis skulle kunna spela mig?! Jag har ingen vidare koll på dom längre men Persbrandt skulle absolut få komma på besök, haha!

    SvaraRadera